Varför ska man göra användartester?

Varför ska man göra användartester?

För att öka affärsmålen genom att säkerställa en förstklassig användarupplevelse. När en tjänst är färdigbyggd genererar sällan något värde per automatik. Värde uppstår först i det ögonblick när en användare interagerar med lösning. Ju fler användare som interagerar, ju oftare samma användare interagerar, samt ju enklare interaktionen är – desto större blir affärsvärdet.

Om du till exempel driver en bank idag så ligger inte din konkurrent längre på andra sidan stan, inte ens på andra sidan gatan. Din konkurrent ligger ett klick bort och valet av bank är helt och hållet användarens. Därför använder vi oss av en användarcentrerad designprocess, och när vi utför tester är givetvis användartester ett av de viktigaste.

För arbetsgruppen är det lätt att bli hemmablind när man arbetat i veckor, kanske månader, eller kanske år i ett projekt. Avancerade funktioner blir självklara för arbetsgruppen och tidiga hypoteser kan bli tagna för sanningar längs vägen. En användare kommer med helt nya ögon och visar hur den oinvigde förhåller sig till lösningen. Hypoteser blir falsifierade eller verifierade. Vi ser hur vi kan göra tjänsten bättre.

När ska man göra användartester?

Ju tidigare vi upptäcker problem för användaren, desto enklare och mindre resurskrävande är det förbättra lösningen. Det är till exempel enklare att bara göra ändringar i en wireframe, än göra ändringar i både wireframes och i den tekniska lösningen.

Testa på få användare tidigt är betydligt bättre än att testa på många användare senare i projektet.

Vad ska man testa?

Det är svårt att ge ett generellt svar, då det varierar från tjänst till tjänst. Det viktigaste är att veta vad man vill ha svar på. Helst finns det formulerade affärsmål (effektmål) och KPI:er. Det är en bra början att i första hand säkerställa funktionalitet i de interaktioner som är tätt knuta till dessa.

Vem ska man testa på?

Testpersonerna bör så långt som möjligt representera den tilltänkta målgruppen och de personas som faktiskt ska använda tjänsten. Givetvis kan man även testa på andra personer, men tillförlitligheten i resultaten får sämre precision.

Testet ska helst göras i en miljö och i ett sammanhang som liknar ett faktiskt scenario. T ex om du utvecklar en tjänst för sjuksköterskor, testa den i en sjukhusmiljö där användarna kan störas av larm, annan apparatur eller patienter som pockar på uppmärksamhet vid sidan av tjänsten. Hinner t ex personen i använda tjänsten mellan två arbetsmoment som det är tänkt?

Vad får man ut av ett test?

Det korta svaret är insikter. Testresultatet visar var och varför användaren får problem. Dessa insikter blir sedan vägledande för viktiga designbeslut i det kommande arbetet.

I sitt faktiska greppbara format är utkomsten ett dokument med tydligt formulerade insikter, tillsammans med en konkret lista över punkter som bör förbättras.

Fokusgrupper är inte användartester

En fokusgrupp är fyra till sex personer som pratar kring sina beteenden, sina behov och sin datorvana med mera. Det är en värdefull input när vi sätter upp våra arbetshypoteser. Vi måste dock beakta att det händer att användare, medvetet eller omedvetet, ger en felaktig bild av sig själva, sina behov och sitt sammanhang.

A/B-tester är inte användartester

Vi älskar även A/B-tester, de är på många sätt fantastiska, men de är inte användartester. A/B-tester visar att problem uppstår, och det kan även visa konsekvensen av problem. Användartester visar varför problem uppstår, och det måste vi veta för att lösa dem.